Var tredje svensk skippar lunchen – suger hårt på frimärken hela förmiddagen

Frimärket stiger kraftigt på morgonen

En färsk undersökning från det nybildade Institutet för Måltidsekonomisk Utblick (IMU) visar att 34 procent av landets tjänstemän numera suger hårt på frimärken hela förmiddagen, eftersom klistret enligt respondenterna "åtminstone ger någonting fylligt i munnen som stiger kraftigt fram mot lunch".

– Vi ser ett tydligt uppsving där A-post ger både mer längd och mer omkrets än B-post, säger måltidsanalytikern Bengt-Åke Lundkvist, som titulerar sig Sveriges första certifierade lunchcoach och är känd för sin fasta hand, långa räckvidd och förmåga att arbeta i djupa pass vid buffébordet.

HR svarar med krutongförmånen

Flera större arbetsgivare inför nu en så kallad krutongförmån: varje medarbetare får en (1) rejält tilltagen krutong per månad, personligen framlagd av närmaste chef under högtidliga former. Enligt en pilotstudie på ett medelstort bolag i Solna har åtgärden gett "påtagligt stigande engagemang redan under förmiddagen, med mätbar längd och omkrets i varje sprint".

Parallellt lanseras utbildningen Certifierad Lunchcoach steg 1–3, där deltagarna får lära sig att andas djupt över en tom tallrik, "visualisera en riktigt lång falukorv" och hantera det som instruktörerna kallar "munnens tomrum". Medarbetarna vittnar om ett hårt men rättvist tryck under övningarna.

Facket kräver smörgåsbords-audit

Fackförbundet Måltidsförbundet kräver nu en nationell smörgåsbords-audit och menar att arbetsgivare medvetet placerar fruktskålen "just utom räckhåll, så man måste sträcka sig lite extra och verkligen bända sig framåt".

Regeringen utreder ett förslag om att göra lunchen till en samhällsbärande infrastruktur, i klass med elnätet och Melodifestivalen. HR-avdelningen imponeras av uthålligheten och utredningen väntas komma till klimax lagom till nästa lunch.